Träning utomhus med Ants
Blogg

Jag har inte tid att gå på Work-Life Balance seminariet

En bro klarar av att en lastbil kör på bron, så länge bron har stöd som håller den uppe. Tänk dig en bro där du ökar antalet lastbilar kontinuerligt, till och med snabbare och snabbare ju fler lastbilar det blir på bron men du fyller aldrig på med stöd underifrån. Vad händer med bron?

Exemplet med bron är en metafor som Neil Shah använder sig av i sin bok ”The 10 step stress solution” för att beskriva stress. Det låter så självklart när vi gör om det till en bro. Ju mer belastning desto mer stöd behövs. Det är inte farligt med många lastbilar på en bro, så länge det finns tillräckligt med stöd. Det är inte farligt med stress, så länge vi får chansen att återhämta oss. Ändå tycks det vara så svårt.

”Jag vet inte om jag blir arg eller mest känner mig uppgiven egentligen”

Jag har under hösten pratat med vänner vars kollegor blivit sjukskrivna på grund av stress, som själva fått panikattacker, hjärtklappning, sömnproblem och jobbar fast de är sjuka. Vänner som inte ens har fyllt 30 men har fått försämrat minne för att de har alldeles för mycket att göra, som inte har fem minuter över till att bara vara. Jag blir självklart jätteledsen över att höra om det. Jag blir lika ledsen över att jag själv haft dagar där jag känt av svårigheten att andas, hjärtklappning eller tackat nej till ett seminarium om Work-Life Balance för att ”jag inte har tid”. Jag vet inte om jag blir arg eller mest känner mig uppgiven egentligen. Vi är alla medvetna om att det inte är bra ändå så fortsätter det. Berättelse efter berättelse om personer som reagerar på stress.

För mig är det alltid viktigt att fundera på vad jag gör och varför jag gör det, eller kanske framförallt för vem jag gör det. Det är svårt att säga nej av många anledningar. Kanske för att jag vill vara till lags, kanske för att det är en rolig uppgift och jag verkligen vill göra den men i slutändan är hälsan det viktigaste av allt. Det ska inte krävas en utmattning eller andra fysiska och psykiska reaktioner för att stressen ska tas på allvar. Jag vet att det är svårt och det är en fin balans. För mig känns det viktigt att lyfta ämnet, problemet. För mig själv, för mina vänner med hjärtklappning och för andra som känner sig stressade. Jag kan bara utgå ifrån mig själv men jag delar gärna med mig av tre snabba tips på hur jag hanterar min stress. Här kan ni även läsa mer om utmattningssyndrom och här. kan ni läsa mer om stress samt stresshantering.

Tre snabba tips:

  1. Minska bråttom beteendet – Måste vi verkligen hinna med den där bussen när nästa kommer om 5 minuter? Vad är det värsta som kan hända om jag väljer den långa kön i matbutiken?
  2. Fundera på vad du stressar över – Inte helt olikt den första punkten. Måste mejlet skickas idag eller gör det något om jag skickar det i morgon?
  3. Våga vara i nuet – Det är knappt så att jag vågar skriva detta då kliché-nivån på denna artikel ökar avsevärt men det är så viktigt. Glöm inte bort att bara vara och ta in. Stressa inte över fredagens möte redan idag när du är hemma och har en lugn stund. Våga vara hemma, i din soffa och bara njuta av att inte behöva göra något mer ansträngande än att välja netflix serie.

Några bonustips:

  • Headspace – en bra app för meditation och att bara vara
  • Yoga with Adriane – Många bra youtube klipp för att slappna av
  • Neil Shah – The 10 step stress solution – bra bok för att lära sig mer om stress och stresshantering

Det jag vill få fram är att, glöm inte säga stopp, innan kroppen eller hjärnan gör det åt dig. Ta hand om dig själv.

Mest lästa

Beebot är ett bi som lär barn programmering